Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Annelie Sjölander Lindqvist

Universitetslektor

Annelie Sjölander Lindqvist
Universitetslektor
Akademisk grad: Docent,
annelie.sjolander-lindqvist@gu.se
031-786 5165

Rumsnummer: 103
Postadress: Box 603, 40530 Göteborg
Besöksadress: Övre Fogelbergsgatan 6 , 41128 Göteborg
Arbetsuppgifter: Forskare


Institutionen för globala studier (Mer information)
Box 700
405 30 Göteborg
www.globalstudies.gu.se
globalstudies@gu.se

Besöksadress: Konstepidemins väg 2 , 405 30 Göteborg

Om Annelie Sjölander Lindqvist

  • Fil. dr i humanekologi, Lunds universitet.
  • Forskare vid Gothenburg Research Institute (GRI), Handelshögskolan, Göteborgs universitet
  • Forskare och lärare vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet (tjänstledig)

www.academia.edu 

www.researchgate.net

Forskningsområde
Förvaltning av natur- och kulturarvsresurser i Sverige och Italien med särskilt fokus på rovdjur, vattenresurser samt plats och landskap. Samverkans- och integrerade arbetsprocesser inom naturresurs- och kulturarvsförvaltning, markanvändning i staden och på landsbygden, kopplingen mellan politiskt deltagande och plats- och landskapsvård, relationen mellan människa och vilda djur samt konflikter kring implementeringen av natur- och kulturarvsresurspolitiska beslut, utgör centrala forskningsfält.

Nuvarande forskning
Demokratiskt deltagande i rovdjursförvaltning:En jämförande studie av policy och institution, ledarskap och
lokalsamhälle i fyra länder.

2015-2018. Finansiär: Vetenskapsrådet. Projektledare.

Med utgångspunkt i fyra olika kollaborativa lösningar och fyra länder - Finland, Norge, Sverige och Michigan i USA - undersöker detta forskningsprojekt de utmaningar, hinder och möjligheter som rovdjursförvaltningen möter i genomförandet av kollaborativa åtgårder.

Socialantropologi, statsvetenskap och offentlig förvaltning utgör projektets disciplinära inramning vilka används för att belysa och jämföra: (1) hur de fyra länderna har valt att utforma policies och institutioner i syfte att balansera olika intressen och krav, (2) hur det administrativa ledarskapet hanterar och löser den spänning som föreligger mellan förvaltningens olika roller, mångtydiga regler och mångfasetterade intressen i de fyra länderna, samt (3) hur lokalsamhällets olika intressegrupper och intresseorganisationer förstår och motiverar deltagande i rovdjursförvaltningen. Avslutningsvis besvaras vilka skillnader och likheter vi hittar mellan de fyra studerade fallen.

Projektet använder kvalitativa metoder i sina undersökningar. Textanalys, intervjuer och deltagande observationer används för den empiriska insamlingen. Vi intervjuar jägare, lantbrukare, intresseorganisationer, politiker, tjänstemän och boende i berörda länders förvaltningsområden för att nå en djupare förståelse för deras syn på deltagandeprocesser.

Projektet bidrar med fördjupad kunskap kring genomförandet och organiserandet av deltagardemokratiska, kollaborativa åtgärder. Vi når ytterligare insikter kring hur deltagande förstås och motiveras av de involverade parterna samt begränsningar och möjligheter avseende deltagardemokratiska processers legitimitet och effektivitet.

GOVERNANCE: HUMAN RESPONSES TO
MULTI-SPECIES MANAGEMENT

2015- 2017. Finansiär: Viltvårdsfonden.

It is widely acknowledged that human individual and collective dimensions are as influential as the biophysical environment for effective wildlife governance. These dimensions consist of interrelated individual, socio-cultural, and political-institutional responses to changes in the biophysical environment. Such human responses need to be understood and applied to wildlife governance and management in both the near and more distant future. Our overarching objectives in GOVERNANCE are to; (1) Analyze – individual and collective responses - to wildlife governance and management at multiple levels, (2) Assess the capacity for multi-species management by synthesizing individual and collective responses to future challenges of wildlife governance, (3) Offer support to the design of future multi-species wildlife management, and (4) Integrate natural and social science to build future capacity for Swedish Ungulate Multi-species Management.

GASTROCERT - Gastronomy and Creative Entrepreneurship in Rural Tourism.

2015-2017. Financed through the Joint Programming Initiative "Cultural Heritage". Projektledare.

Sustainable landscape management in rural areas requires the creation of opportunities that treat landscapes in the context of their historical, cultural and social factors. The growing popularity of gastronomy efforts, as part of broader sustainable tourism development strategies, calls for study of the dynamics between ‘heritage’, ‘tourism’ and ‘creative entrepreneurship’.

This project has two aims, to explore (i) how the development of local gastronomy can help to protect rural heritage values; and (ii) how entrepreneurial culture can enhance locally produced food as a value-added touristic experience.

The objectives include understanding the important role that food plays in cultural identities and promotion of local and regional traditions. The project also emphasizes the significance of local knowledge, skills and practices regarding heritage assets and how experiential journeys through cultural landscapes promote gastronomic tourism.

In terms of complementing the aims of the Heritage Plus call, the project will entail high-quality, interdisciplinary and collaborative research that will enhance our understanding of the vitally important role that food plays in cultural identities and the appreciation and promotion of local and regional traditions. Gastronomic heritages - and the associated issues of rural and regional development - are truly interdisciplinary subjects that require appreciation of history, art, landscapes, environmental conservation and social structures.

This project is designed to produce the following outcomes, which includes the direct transfer of study findings to SME’s and policymakers:

  • Reports on how local markets can be used to preserve and sustain local producers, while maintaining local identity.
  • A blueprint for the development of regional gastronomic initiatives that involve SMEs, public bodies and destination marketing organisations. 
  • A toolkit on how SMEs can communicate the importance of landscapes and traditions through ‘narratives’. 
  • Results synthesised into appropriate documentation and presented to policymakers, to develop a better understanding of how gastro-tourism can contribute to economic development and increased understanding and preservation of gastronomic cultural heritage.

Four case studies in four countries located in northern Europe and the Mediterranean region are included in the project.

The project consortium offers a balanced and interdisciplinary partnership of research institutions in northern European and the Mediterranean region that will offer contrasting yet complementary cultures, experience, expertise and perspectives with respect to regional development. This will encourage a fascinating and rich interflow of ideas between partners, with value both within the project and the knowledge transfer to businesses and public-sector organizations in the different countries that are included in the project. The partnership is heavily interdisciplinary in nature, as not only do the five partners each represent a different country and gastronomic traditions, but each one also has different areas of expertise that is of outstanding value for the implementation of the project.

Svenska myndigheters riskkommunikation: en jämförande studie

2015-2017. Formas.

Projektet syftar till att kartlägga hur sju svenska myndigheter med sektorsansvar som på olika sätt berör hållbar utveckling, samhällsplanering och risk, nämligen Naturvårdsverket, Trafikverket, Energimyndigheten, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Boverket och MSB, uppfattar sitt uppdrag att kommunicera risk och hur de organiserar detta arbete. En jämförande innehållsanalys av olika former av riskkommunikations från myndigheterna bildar underlag för studien. Syftet är dels att belysa likheter och skillnader mellan myndigheter när det gäller deras riskkommunikation, dels att utveckla en generell förklaringsmodell för hur riskkommunikation på myndighetsnivå påverkas av organisatoriska faktorer som resurser, strategi och prioriteringar men också uppfattningar inom myndigheterna om hur riskkommunikation fungerar eller borde fungera. Resultat från projektet kan bidra till att förbättra myndigheters riskkommunikation så att information om risk är relevant, balanserad, vederhäftig och begriplig för avsedd mottagare.

Ekologiskt entreprenörskap i stadsrummet: En studie av urban odling, stadsjordbruk och hållbar utveckling

2015. Adlerbertska stipendiefond.

Pilotstudie i samarbete med Petra Adolfsson, Handelshögskolan.

Runt om i världen ökar initiativen för att skapa förutsättningar för lokal matproduktion i och omkring städer. Anledningen är enkel – urban odling och stadsjordbruk är nödvändiga insatser för att försörja planetens växande befolkning. Inom ramen för sådana initiativ har lokal innovation och icke-konventionella odlingsmetoder och affärsmodeller kommit att spela en viktig roll för hållbarhetsarbetet. Dessa initiativ utgör del av det ekologiska entreprenörskapet varigenom lokala krafter och resurser utgör en utgångspunkt för ett tillvaratagande av stadsrummens sociala, ekologiska, ekonomiska och kulturella dimensioner tillika främjandet av hållbar konsumtion och en ökad samverkan mellan producenter och konsumenter.

Denna pilotstudie undersöker stadsjordbruksinitiativ i Göteborg och i New York, bägge städer där odling i stadsrummet föreskrivs ha en viktig betydelse för en hållbar stadsutveckling med ekonomisk bärighet och där sådana initiativ genom modellen andelsjordbruk kan stärka konsumentens engagemang för hållbarhetsarbete och säkra producentens avsättning av sin matproduktion. Med utgångspunkt i ekologiskt entreprenörskap undersöks initiativens hinder och möjligheter för hållbar stadsutveckling och den roll lokala kan spela för tillvaratagande av stadsrummets ekologi och sociala, ekonomiska och kulturella resurser.

Fältarbete genomförs i Göteborg och i New York för att undersöka hur ekologiska entreprenörer, omfattande producenter, andelsägare och konsumenter av stadsjordbrukets produkter, förstår och tolkar innebörden av stadens rum och stadsjordbruk. Med två fallstudieorter kan resultaten jämföras och viktas mot varandra och på så sätt bidra med ytterligare kunskaper kring stadsjordbrukets förutsättningar att bidra till en hållbar stadsutveckling.
 

Att förlika miljöintressen: Natur- och kulturarv vid restaurering av svenska vattendrag.

2009-2014. Formas och Riksantikvarieämbetet.

Projektet undersökte hur de två miljövärdena biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljöer kan förlikas vid restaurering av svenska vattendrag.

Enligt förslag skall 33 % av Sveriges värdefulla sjöar och vattendrag senast år 2015 restaureras för att uppnå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Sådan restaurering ställer motstridiga intressen mot varandra eftersom det som avlägsnas eller modifieras i vattendragen för att skydda arter och biotoper oftast är kulturhistoriska lämningar som enligt kulturmiljövårdssynpunkt bör skyddas. Projektet studerar hur skilda intressen konstrueras, förstås och förhandlas av myndigheter, lokala invånare och andra berörda.

Projektet syftade till att identifiera och analysera faktorer som kan underlätta eller försvåra tvärsektoriell koordinering, samverkan och lokalt deltagande vid restaurering av vattendrag och sjöar där både natur- och kulturvärden enligt reglering skall beaktas.

Innovativa förvaltningsstrategier: Rovdjurspolitikens lokala förankring.

2010-2012. Naturvårdsverket. Projektledare.

Projektet undersökte förvaltningsstrategier inom rovdjursförvaltningen i Sverige och Italien.

Som utgångspunkt för de svenska delstudierna står det regeringsbeslut från 2006 om att satsa ytterligare 30 miljoner kronor för en förbättrad kommunikation och dialog med lokalsamhället. De två satsningar som projektet undersöker är etablerandet av akutgrupper i Dalarna och Värmland samt införandet av lokala rovdjursgrupper i Dalarna. Genom en resurstilldelning för kommunikationshöjande åtgärder hoppas politikerna kunna åstadkomma ett ökande av allmänhetens förtroende för beslutsfattande och därigenom bidra till en bärkraftig förvaltning av rovdjuren. Den italienska delstudien undersöker den italienska lokalförvaltningsmodellen såsom den tillämpas i två nationalparker i centrala Italien. Genom att undersöka tre fall av modeller som syftar till förbättrad kommunikation och dialog mellan sakägare och genomförare bidrar projektet med viktig kunskap om förhållandet mellan rovdjursförvaltningens olika nivåer och berörda aktörers uppfattningar om sakförhållanden.

Kommunikation vid förvaltning av rovdjur: Möten mellan brukare och beslutsfattare.

2009-2011. Formas. Projektledare.

När varg eller andra skyddade rovdjur angriper jägarens hund eller lantbrukarens tamboskap "överträds" gränser mellan det mänskliga samhället och den vilda naturen. Detta ger upphov till möten mellan berörda egendomsinnehavare och beslutsfattare. Hur olika grupper hanterar och förstår rovdjurens inverkan och roll i det svenska landskapet samt hur de ser på och förstår sina och andras roller och gärningar belysas i projektet liksom huruvida, kommunikation inom skadeförebyggande åtgärder och besiktningar kan bidra till att skapa samtycke eller missnöje med politiska beslut.

Kulturarvsprocessers inkluderings- och exkluderingsmekanismer med särskilt avseende på romer. Finansiering från styrkeområdet Kulturarv för etablerandet av en forskningsplattform för studier av hanteringen av minoritetsgruppers minnen och materiella lämningar. Plattformen förväntas främja ett långsiktigt och tvärvetenskapligt samarbete inom universitetet.

Undervisningsområden

  • Kulturarvets förvaltning och regelverk
  • Hållbar utveckling

 

Senaste publikationer

Don't forget to look down – collaborative approaches to predator conservation
Steve M. Redpath, John D. C. Linnell, Marco Festa-Bianchet, Luigi Boitani, Nils Brunnefeld et al.
Biological Reviews, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2017
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Balancing differentiated interests and conceptualizations in environmental management
Annelie Sjölander Lindqvist
Journal of Organizational Ethnography, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2015
Artikel i vetenskaplig tidskrift

In the Eye of the Beholder: On Using Photography in Research on Sustainability
Annelie Sjölander Lindqvist, Petra Adolfsson
The International Journal of Sustainability in Economic, Social and Cultural Context, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2015
Artikel i vetenskaplig tidskrift

The management of large carnivores in Sweden – challenges and opportunities
Camilla Sandström, Maria Johansson, Annelie Sjölander Lindqvist
Wildlife Biology, Artikel i övriga tidskrifter 2015
Artikel i övriga tidskrifter

Negotiations on Place and Heritage: Public Participation as Social Drama
Annelie Sjölander Lindqvist, Petra Adolfsson, Anna Bohlin
The International Journal of Interdisciplinary Social and Community Studies, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2014
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Visar 1 - 10 av 31

2017

Don't forget to look down – collaborative approaches to predator conservation
Steve M. Redpath, John D. C. Linnell, Marco Festa-Bianchet, Luigi Boitani, Nils Brunnefeld et al.
Biological Reviews, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2017
Artikel i vetenskaplig tidskrift

2015

Balancing differentiated interests and conceptualizations in environmental management
Annelie Sjölander Lindqvist
Journal of Organizational Ethnography, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2015
Artikel i vetenskaplig tidskrift

In the Eye of the Beholder: On Using Photography in Research on Sustainability
Annelie Sjölander Lindqvist, Petra Adolfsson
The International Journal of Sustainability in Economic, Social and Cultural Context, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2015
Artikel i vetenskaplig tidskrift

The management of large carnivores in Sweden – challenges and opportunities
Camilla Sandström, Maria Johansson, Annelie Sjölander Lindqvist
Wildlife Biology, Artikel i övriga tidskrifter 2015
Artikel i övriga tidskrifter

2014

Negotiations on Place and Heritage: Public Participation as Social Drama
Annelie Sjölander Lindqvist, Petra Adolfsson, Anna Bohlin
The International Journal of Interdisciplinary Social and Community Studies, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2014
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Visar 1 - 10 av 31

Sidansvarig: Amie Almström|Sidan uppdaterades: 2014-03-14
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?