Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

12 miljoner till forskning om föremåls cirkulering på secondhandmarknaden

Nyhet: 2013-11-06

Allt fler konsumenter ratar nyproducerade varor till förmån för begagnat - kläder och prylar, som bär på en egen berättelse.
- Sakerna tillskrivs ett före och ett efter, en historia och en framtid, precis som människor man möter, säger Staffan Appelgren, som tillsammans med nio andra forskare beviljats drygt 12 miljoner att undersöka secondhandmarknaden på centrala shoppingstråk i Göteborg.

På vilket sätt får begagnade föremål sitt ekonomiska, historiska och känslomässiga värde? Hur cirkulerar de på den alltmer utbredda secondhandmarknaden och vilken betydelse har platsen, de gator, loppmarknader och byggnader där försäljningen äger rum? Dessa frågor står i centrum för forskningsprojektet ”Re:heritage. Cirkulering och kommodifiering av ting med historia ” som nyligen beviljades ett av de högsta anslagen i Vetenskapsrådets utlysning inom samhällsvetenskap och humaniora.


 

Anna Bohlin och Staffan Appelgren, båda socialantropologer vid Institutionen för globala studier vid GU, ska tillsammans med forskare från Institutionen för kulturvård, Centrum för konsumtionsvetenskap och Durham University arbeta med projektet fram till 2017.
- Med hjälp av en unik kombination av perspektiv hoppas vi bidra till att utveckla kulturarvsforskningen inom ett fält som tidigare inte har beforskats på detta sätt, säger Anna Bohlin
Forskningen tar avstamp i den utveckling som tydligt visar att modernitetens linjära slit och slängkonsumtion utmanas av en växande trend som handlar om återbruk, och om önskan om att ha tillgång till saker snarare än att äga dem.
- Det pågår spännande förändringar när det gäller synen på konsumtion. Ägande är inte lika eftersträvansvärt idag, eftersom det både kostar pengar och kräver plats, säger Staffan Appelgren.

Medvetenhet om konsumtionens konsekvenser

Bakom de förändrade konsumtionsmönstren står enligt Anna Bohlin också en växande medvetenhet om den egna konsumtionens konsekvenser för människor och miljö i andra delar av världen.
- Man placerar in sin konsumtion i ett sammanhang och har en medvetenhet om att det material som använts till varan kommer någonstans ifrån, samt att den så småningom kommer att hamna någonstans.
Men förutom ekonomiska och miljömässiga argument handlar intresset för det begagnade också om ett behov av att närma sig historien: att återskapa minnen och berättelser från platser, människor och en tid som flytt. Och istället för till museer söker sig många idag till loppisar och antikvitetsaffärer för att få tillgång till det förflutna, menar Anna Bohlin.
- Vanliga föremål, som till exempel en termos från 50-talet, triggar minnen från barndomen i mormors hem, som man kan dela med sig till sina egna barn. Då blir historien inte bara något upphöjt som kan betraktas på museum utan ett kollektivt minne baserat i vardagen.

Kulturarvsbegreppet under omförhandling

Begagnade föremål som ett sätt att närma sig kulturarvet är också något som fångas upp i projektets titel, Re:heritage. Tidigare har kulturarvsforskningen ofta utgått från definitioner av kulturarv som etablerats av myndigheter, museer och experter, aktörer som inte gärna vill befinna sig på en marknad. Men detta synsätt är för snävt, anser Staffan Appelgren som vill öppna upp för en förståelse av begreppet som utgår från gräsrotsnivå.
- Ibland kan man skönja en inställning som går ut på att det inte handlar om kulturarv just för att det pågår inom den kommersiella sfären. Vi vill öppna upp förståelsen av begreppet och undersöka hur kulturarv praktiseras på platser där privat, kommersiellt och offentligt blandas.
Ytterligare två huvudfokus i studien handlar om entreprenörskap och om platsens betydelse. Genom fältstudier på tre av Göteborgs centrala shoppingstråk för secondhandvaror: Magasinsgatan, i Haga och på Andra Långgatan vill forskargruppen undersöka dels hur försäljarna använder de känslomässiga och historiska värden som omger föremålen i sin marknadsföring, dels hur betydelsen av de platser där försäljningen sker blir en del i cirkuleringen av varor.

Lätt att få människor att berätta

Efter en tidigare pilotstudie känner sig forskarna trygga i att de delar av forskningen som består i att få människor att dela med sig av sina tankar kring de begagnade föremålen kommer vara relativt lättarbetade.
- Det är otroligt lätt att få folk att prata om det! Många uttrycker starka känslor i relation till sina fynd och man vill gärna reflektera kring ämnet tillsammans, säger Anna Bohlin.
Samtidigt är även substantiella metodologiska utmaningar att vänta, inte minst i den del av projektet som handlar om hur varorna förflyttar sig. Ett föremåls resa kan gå från en loppmarknad i Dalsland, via en butik på Andra Långatan, in i ett hem i Masthugget och sedan vidare igen, resonerar Staffan Appelgren.
- Dessa rörelser kan ta många år och vi har bara till 2017 på oss. Det är lättare att följa människor än föremål, konstaterar han.

Förutom Bohlins och Appelgrens projekt fick även två andra projekt anslag för kulturarvsforskning inom Göteborgs universitet. Vid Institutionen för kulturvård beviljades dels projektet ”Dekorerade interiörer i Hälsingegårdar: En holistisk studie av ett kulturhistoriskt världsarv” ett rambidrag på omkring 14 miljoner kronor, dels projektet ”Hur blev svenska kyrkan ett nationellt kulturarv?” ett rambidrag på 8 miljoner kronor.

Läs mer om beviljade GU-ansökningar inom samhällsvetenskap och humaniora.

Läs hela listan över beviljade medel på Vetenskapsrådets webbplats.

AV:

Sidansvarig: Linda Genborg|Sidan uppdaterades: 2010-02-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?