Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Gräsrotsrörelser och klimatomställningen undersöks i nytt forskningsprojekt

Nyhet: 2019-09-06

Lokala gräsrotsrörelsers möjlighet att påverka klimat- och energiomställningen ska undersökas i ett nytt forskningsprojekt vid institutionen för globala studier, Göteborgs universitet.

Projektet Gräsrotsinitiativ för energiomställning - effekter, hinder och framgångsfaktorer leds av Rikard Warlenius, universitetslektor i humanekologi, och tilldelades nyligen 6,2 miljoner kronor från Energimyndigheten. Fem forskare från olika universitet i Sverige deltar i projektet som sträcker sig över tre år.

Grattis! Vad handlar ert projekt om?

- Det handlar om att bättre förstå vilken betydelse som lokal gräsrotsorganisering har och kan ha i klimat- och energiomställningen. I exempelvis Göteborg finns många rörelser som verkar för omställning på olika plan. De främjar cykling, mindre konsumtion, förnybar energi, motverkar matsvinn osv. Vilken påverkan har de på faktiska utsläpp av växthusgaser, både direkt, genom sina handlingar, och indirekt genom att påverka andra människor och politiska beslut? Hur påverkas deras resultat av lokala förutsättningar, och hur kan politiken främja sådana rörelser? För att få perspektiv är det alltid bra att jämföra. Därför kommer vi att jämföra liknande rörelser och deras kontext i två städer: Göteborg och Berlin, säger Rikard Warlenius.

Vad hoppas du att forskningen kan leda till?

- Förhoppningen är att kunna få ganska tydliga svar på våra frågor, och att de kunskaperna ska komma till användning både för gräsrötter i omställningsrörelser och för exempelvis kommuner och regioner så att de ömsesidigt förstärker varandras arbete och bidrar till att vi kan nå klimatmålen. En del viktig del av projektet handlar därför också om att sprida kunskapen ut i samhället.

Varför har ni valt att forska om detta?

- Ytterst är det ju väl vår oro över klimatförändringarna. Vi vet hur bråttom det är att börja minska utsläppen drastiskt om vi ska nå klimatmålen, ändå händer relativt lite. Att därför studera de rörelser som faktiskt gör något och se om deras framgångar kan skalas upp är därför angeläget. Gräsrotsperspektivet är också viktigt för omställningens legitimitet. Vi har ju inte minst de senaste åren sett att om klimatpolitik genomdrivs för mycket uppifrån och ned utan hänsyn till förankring och rättviseaspekter så riskerar det att slå tillbaka och väcka protester. Om politiken är förankrad i civilsamhället kanske risken för sådana bakslag också minskar.


Mer information:


Övriga forskare som ingår i projektet:

  • Kristina Boréus, professor vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala Universitet
  • Karin Bradley, lektor vid Urban and Regional Studies, Kungliga Tekniska Högskolan
  • Sofie Tornhill, lektor vid institutionen för samhällsstudier, Linnéuniversitet
  • Martin Emmanuel, forskare vid ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet
     

 Bild: pixabay.com

AV:

Sidansvarig: Linda Genborg|Sidan uppdaterades: 2010-02-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?