Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskningsprojekt inom freds- och utvecklingsforskning

Nedan presenteras några av våra forskningsprojekt. Vid institutionen bedrivs flertalet andra projekt som du kan hitta i listan med alla forskningsprojekt.

Can roads lead to peace?

Detta forskningsprojekt studerar infrastrukturprojekt i Demokratiska republiken Kongo (DRC), södra Sudan och Somalia. En stor del av dagens insatser med syfte att stärka säkerheten i ett område investeras i infrastrukturkonstruktion. Politiska mål ska nås genom tekniska hjälpmedel. Forskarna kommer undersöka kopplingen mellan infrastruktur och förbättrad säkerhet samt problematisera påståendet att infrastrukturbyggande, i instabila områden, är en rent teknisk fråga.

För mer information, kontakta: Jan Bachmann.
Foto: UN Photo/Tobin Jones



Globala institutioners legitimitet

LegGov är ett sexårigt forskningsprogram där institutionen för globala studier deltar tillsammans med Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds och Stockholms universitet. Programmet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.

Legitimiteten hos globala politiska institutioner har utvecklats till en central fråga i världspolitiken. Medan legitimitet krävs för att globala institutioner framgångsrikt ska kunna bekämpa problem, tyder utvecklingen sedan 1990-talet på att dessa institutioner i ökad utsträckning ifrågasätts. Syftet med detta forskningsprogram är att undersöka legitimitetens dynamik i globala institutioner: varför, hur och med vilka konsekvenser vinner, upprätthåller och förlorar globala politiska institutioner sin legitimitet?

Programmet fokuserar på källor till legitimitet, legitimerings- och delegitimeringsstrategier och konsekvenser av legitimitet. Programmet är också nydanande i tre bemärkelser:

  1. Medan existerande forskning om legitimitet företrädesvis har varit normativ, utvecklar programmet en sociologisk ansats med fokus på aktörers uppfattningar om legitimitet.
  2. Programmet undersöker legitimitetsuppfattningar hos en bred uppsättning samhällsaktörer, istället för den traditionella fokuseringen på stater.
  3. Programmet har en ambitiös och nydanande komparativ ansats, som kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder, medan existerande forskning främst består av enskilda fallstudier.
     

Programmet förenar tre internationellt framstående svenska forskargrupper med framgångsrikt tidigare samarbete och utomordentliga internationella nätverk.

För mer information, kontakta: Jan Aart Scholte eller Fredrik Söderbaum

Läs mer om LegGov på programmets gemensamma sida>>

LegGov Bloggen>>
 


Vatteninfrastruktur och (social) hållbarhet i Sydafrika

Forskningsprojektet undersöker relationen mellan samhällsplanering, social hållbarhet och byggandet av den sydafrikanska post-apartheid staten utifrån exemplet vatteninfrastruktur.

Denna forskningsuppgift innebär att studera både hur idéer om social hållbarhet påverkar utformandet av vatteninfrastruktur och hur existerande infrastruktur — eller bristen på densamma — såväl som andra materiella faktorer såsom vattentillgång och finansiella faktorer påverkar vattentillgång och fördelning samt hur social hållbarhet och medborgarskap i ett Sydafrika bortom apartheid kan förstås och föreställas.

Hur Sydafrika ska styra och förvalta sina vattenresurser i framtiden är en central fråga för landet. I framtiden beräknas vattenbristen bli större på grund av industrialisering- och urbaniseringsprocesser. Klimatförändringarna beräknas dessutom förändra nederbördsmönstren vilket skapar osäkerhet. I Sydafrika pågår just nu en allvarlig torka vilket har gjort att frågor kring vattenbrist och fördelning mellan olika sektorer och befolkningar har blivit en central aspekt av forskningsprojektet.

Framtida planer för vattensäkerhet måste inkludera strategier för jordbruk och bevattning, för industrin samt för hur landets mer och mer urbaniserade befolkning ska kunna försörjas med vatten för hushållsbruk. Fastställandet av sådana strategier innebär högst politiska beslut och val för det sydafrikanska samhället. Detta forskningsprojekt undersöker dessa processer genom semi-strukturerade intervjuer med beslutsfattare i den sydafrikanska vattensektorn. Projektet är finansierat av FORMAS.

För mer information, kontakta Sofie Hellberg.
Foto: Sofie Hellberg


International Courts and the Interpretation of International Criminal Law

Vilken bredare relevans har internationella domstolars beslut i globalt styre? Och hur och med vilka följder har domar i internationella brottmålsdomstolar och tribunaler bidragit till utvecklingen av rättslig innebörd i internationell straffrätt? Antalet internationella domstolar har växt snabbt sedan slutet av kalla kriget. Samtidigt har domstolarna utvecklat betydande internationella rättsregler och principer, i synnerhet inom internationell straffrätt.

Projektet bygger på teorier om internationella relationer och rättsvetenskap och undersöker hur domare bemöter möjligheten till innovation i tolkningen av internationell straffrätt. Bland annat ställs frågan vilken roll akademiska skrifter har spelat i tolkningsprocessen. För att inordna dessa processer i ett större politiskt sammanhang utforskar Nora Stappert hur en bredare tolkningsgemenskap bestående av statstjänstemän och personal på icke-statliga organisationer befattar sig med domarna.

I projektet används en blandning av kvalitativa och kvantitativa former av innehållsanalys, semistrukturerade intervjuer och interpretativa metoder. Projektet bygger på Nora Stapperts doktorandforskning som bedrevs vid Department of Politics and International Relations vid University of Oxford, och som finansierades av Studienstiftung des Deutschen Volkes och Pembroke College vid Oxford.


För mer information, kontakta Nora Stappert.
Foto: Nora Stappert


Legitimating Global-Regional Security Cooperation

Kilian Spandler är gästforskare på Institutionen för globala studier. I sitt projekt ”Att legitimera säkerhetssamarbete mellan globala och regionala aktörer” analyserar han legitimeringen av FN:s säkerhetssamarbete med tre olika regionala organisationer: EU, Afrikanska unionen och ASEAN. Samarbetet har genomgått stora förändringar de senaste tjugo åren. Den sedvanliga delegeringen uppifrån och ner, från FN till de regionala organen, ersätts i allt större utsträckning av ”hybrida” uppdrag som kännetecknas av gemensam planering och resurser samt integrerade befälsstrukturer.

Många beslutsfattare och akademiker har hävdat att hybriduppdragen kan lösa allvarliga legitimitetsbrister i den traditionella uppifrån och ner-principen. Vi vet emellertid inte hur väl FN och de regionala organisationerna faktiskt lyckas ge prov på att närmare samarbete är rätt lösning. Hybriduppdragens legitimitet är särskilt invecklad både därför att FN och de regionala organisationerna kan ha väldigt olika syn på legitim säkerhetsstyrning och därför att de behöver tala till en rad globala och regionala målgrupper. Aktörer i regeringar och civilsamhället menar att hybriduppdragen bara delvis har lyckats.

För att förstå hur FN och de regionala organisationerna navigerar denna invecklade miljö undersöker Kilian Spandler processerna genom vilka de bygger, förfäktar och förhandlar olika uppfattningar om legitimt säkerhetssamarbete. Projektet är en undersökande fallstudie som studerar hybrida säkerhetsuppdrag i Kosovo (FN-EU), Darfur (FN-Afrikanska unionen) och Myanmar (FN-ASEAN). I detta syfte utför Kilian Spandler omfattande fältforskning på de inblandade organisationerna. År 2018 tillbringar han tre månader vardera på FN:s högkvarter i New York och ASEAN:s sekretariat i Jakarta. Projektet finansieras av Deutsche Forschungsgemeinschaft (DFG) och Deutscher Akademischer Austauschdienst (DAAD).


För mer information, kontakta Kilian Spandler.
Foto: Kilian Spandler


A Study of Civic Resistance and its Impact on Democracy

Syftet med forskningsprojektet är att empiriskt och teoretiskt utreda och jämföra hur och varför olika former av ”civilt motstånd” påverkar demokratisering. På senare år har organiserade civilbefolkningar använt fredliga motståndsmetoder och -strategier såsom bojkotter, strejker, protester och kollektivt icke-samarbete för att uppnå politiska eftergifter och utmana inrotad auktoritär makt. I vissa fall leder det civila motståndet till demokratisering medan det i andra fall inte har någon verkan alls eller i värsta fall ökar det förtryck som det försökte utmana.

Vi förväntar oss både att bidra med en metodologisk forskningmodell och att göra det första empiriskt robusta teoretiska ramverket för hur och när vissa strategier för civilt motstånd fungerar under vissa förhållanden. Den övergripande forskningsfrågan lyder: När, hur och varför leder olika former av civilt motstånd i samhällen med demokratiska brister till ökad demokratisering? 

För mer information, kontakta Mona Lilja eller Michael Schulz.


External Funding of Regional Organizations in Africa (EFRO)

EFRO är ett fyraårigt forskningsprojekt som finansieras av Vetenskapsrådet (2016–2019) och arbetar med varför, hur och med vilka följder externa aktörer formar regioner och regionala organisationer i Afrika. Det finns omfattande litteratur om regionalism i Afrika generellt sett men nästan ingen alls om den enorma utländska finansieringen av regionala organisationer i Afrika, som har ökat lavinartat de senaste 15 åren. Forskningsprojektet fokuserar i synnerhet på att förklara den stora variationen mellan olika donatorer, varför vissa regionala organisationer får mycket extern finansiering och andra nästan ingen alls och vilken inverkan ”regionalt” bistånd har på utveckling.

En metodologisk styrka med projektet är den jämförande designen som möjliggör analyser både mellan och inom:

  • olika politiska områden: handel, säkerhet, infrastruktur och vattenhantering,
  • olika donatorer: i synnerhet västliga donatorer såsom Kanada, EU, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA,
  • olika mottagande organisationer: såsom AU, SADC, ECOWAS, EAC, IGAD, COMESA.
     

Diagram: Extern finansiering av regionala projekt och organisationer i Afrika, 2002-2016.

För mer information, kontakta: Fredrik Söderbaum or Sören Stapel.


Regional Cooperation and the Transformation of National Sovereignty in the Global South (TRANSFORM)

TRANSFORM utforskar effekterna av olika uppfattningar om nationell suveränitet i regionala samarbetsinitiativ i Afrika och Sydostasien. Befintliga teorier om regionalism har väckt förhoppningar om att nya regionala institutioner och starkare globala normer kommer att tvinga regeringar att samarbeta för att möta olika utmaningar relaterade till utveckling. Faktiska samarbetsmönster i det globala Syd motsäger emellertid ofta denna förväntning. Inom vissa områden, som gränsöverskridande vattenhantering, är det tydligt att staters själviska beteende underminerar regionalt samarbete trots att det i teorin finns starka normer och regionala institutioner. Inom andra politiska områden, som smittsamma sjukdomar, har samarbetet snabbt fördjupats och blivit relativt starkt trots att det saknas regionala mekanismer och normerna är tvetydiga.

De befintliga teoriernas misslyckande att förklara denna gåta riskerar att vidmakthålla den missriktade biståndspolitiken från västliga aktörer, vilka ofta grundar sitt regionala samarbete i andra delar av världen på erfarenheter av europeisk integration. TRANSOFORM har som syfte att omarbeta vår förståelse av regionalism i det globala Syd genom att analysera sambandet mellan förståelsen av nationell suveränitet hos politiska eliter och deras benägenhet att ägna sig åt meningsfullt regionalt samarbete. Den centrala hypotesen är att meningsfullt samarbete kräver att regeringar definierar statens syfte och ansvar på ett sätt som utgår från att gemensamma åtgärder stärker snarare än begränsar den nationella självständigheten. Projektet är en innovativ jämförande fallstudie som omfattar två regioner och två politiska områden. Det undersöker hantering av flodområdena Mekong och Zambezi samt hälsosamarbete mellan stater som bekämpar virusen Ebola och H5N1.

Det treåriga projektet (2019–2022) finansieras av ett forskningsstipendium på 4,5 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

För mer information, kontakta: Fredrik Söderbaum eller Kilian Spandler.

Sidansvarig: Proprefekt|Sidan uppdaterades: 2019-02-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?