Olga Stepanova
Om Olga Stepanova
Olga har disputerat i Humanekologi vid Institutionen för Globala Studier, Göteborgs universitet, 2015.
Forskningsområden Styrning och förvaltning med fokus på urbana-/kommunala och kustområden (kopplad till hushållning med naturresurser samt social hållbarhetsrelaterade frågor). Särskilt intressant är styrning och förvaltning inom kommunal och stadsplanering i Sverige/Europa i relation till social och miljörelaterade aspekter av hållbarhet.
Specialiserar sig i konfliktanalys och studier av konfliktupplösning inom stadsplanering och resursförvaltning (fokus på bl a deltagande, samverkan, makt, kunskap och lärande). Tillämpar tvärvetenskaplig angreppssätt.
Nuvarande forskning
Forskningsprojekt: Ett transporteffektivt samhälle genom jämställdhet i hållbar kommunal transportpolitik (Energimyndigheten, 2020-2023), projektledare: prof. Annica Kronsell
Ett transporteffektivt samhälle är möjligt då potentialen för energieffektivisering är stor (29%) om jämställdhet inkluderas. Maskulina normer dominerar i transportsektorn men vi vet inte exakt hur de påverkar hållbarhet på kommunal nivå. Projektet studerar vad som krävs för att jämställdhet ska bidra till transportsystemets omställning och vill förstå hur och varför jämställdhet och hållbarhet påverkar praktiska beslut på kommunal nivå. Projektets hypotes är att det är i ”görandet”, i urval och beslut om konkreta transportlösningar, som normer kring kön och hållbarhet uttrycks och maktrelationer utspelar sig och uttrycks som spänningar och konflikter mellan olika trafikslag och lösningar. De processer där de praktiska besluten tas är i fokus. Projektet undersöker hur könade- och hållbarhetsnormer är relaterade till transportbeslutsfattande och utvecklar ett processtöd för kommunernas arbete med jämställdhet och hållbarhet för det transporteffektiva samhället.
Forskningsprojekt: KONFLIKTHANTERING I STADSPLANERING: BETYDELSEN AV KUNSKAPSINTEGRERING FÖR FLERNIVÅSTYRNING (Formas, 2017-2021) tilsammans med prof. Merritt Polk
I samband med stadsplanering och stadsutveckling på kommunal nivå uppstår det ständigt intressekonflikter mellan olika användargrupper, men dessa konflikter får sällan långvariga lösningar. Detta forskningsprojekt undersöker gällande praxis och verktyg som tillämpas vid konflikthantering inom svensk stadsplanering där nuvarande samarbete inte alltid garanterar en konfliktlösning. Aktuella studier inom naturresurshantering och medborgardeltagande i stadsplanering tyder på att kunskapsintegrering som sker mellan olika intressenter och beslutsnivåer kan vara en nyckelfaktor för konflikthantering inom hållbar stadsplanering. Studiens fokus är att få en djupare förståelse för samband mellan konfliktlösning och kunskapsintegrering på flera nivåer inom stadsplanering, samt att identifiera möjliga sätt att förbättra konfliktlösning på kommunal nivå och bidra till en mer hållbar stadsplanering. Vi studerar vilken kunskap som används i beslutsfattandet vid konflikthantering och vilka konsekvenser detta har för en konfliktutveckling. Studiens syfte är också att kunna bidra till ny praxis inom stadsplanering genom att formulera förslag på möjliga sätt att förbättra konflikthantering, särskilt gällande kunskapsintegrering mellan de berörda intressenterna (t.ex. medborgardeltagande) och mellan olika strukturella beslutsnivåer. Dessa frågor studeras i tre aktuella och starkt ifrågasatta konflikter inom markanvändning i Göteborg: förtätning i ett centralt beläget område, bostäder till nyanlända i Göteborg, samt transport- och infrastrukturplanering. De frågor som tas upp i de tre ovan nämnda fallstudierna är typiska för stadsplanering och kommer att vara av relevans för planeringssammanhang inom och utanför Sverige och siktar på att nå en bred publik av utövare, tjänstemän och forskare. DOKTORSAVHANDLING (2010-2015) fokuserade på icke-våldsamma lokala konflikter över användningen/förvaltningen av naturresurser som uppstår i stadsplaneringen. Huvudfrågan är hur man kan integrera konfliktanalys och upplösning i nuvarande naturresursförvaltningen. Sådan integrering skulle vara ett steg på vägen till att lösa miljö- och resurskonflikter i deras systemiska komplexitet, beakta deras mångdimensionella och mångfacetterade natur och eventuellt leda till mer hållbar förvaltning av naturresurser i kustområden.
Avhandlingen bygger på ett tvärvetenskapligt angreppssätt för att kombinera teoretiska ramar från olika delar av konfliktforskning och empiriska data från fallstudier i de kustnära städerna Göteborg och Malmö. Aspekter av makt, värderingar, attityder och världsbilder berörs också.
Avhandlingen genomfördes inom EU FP7 finansierade internationella projektet “Solutions for Environmental Contrasts in Coastal Areas” (SECOA) 2009-2013.
Undervisning Kursansvarig/undervisar på kursen "Hållbara städer" HU1221, 15 hp; grundnivå
Medverkar i kursen "Sustainable development: conflicts, communication and collaboration", HE2234, 15 hp, avancerad nivå
Undervisar inom SMIL programmet (samhällsvetenskapliga miljövetarprogrammet), baserad hos Handelshögskolan, Göteborgs universitet inom kurser: Naturresurshushållning, Strategier för hållbar utveckling.
Handleder uppsatser på Kandidat och Master nivå
Fältstudier Fallstudier i Sverige och Europa, i urbana och kustnära områden.